ta dina minnen och försvinn ur mitt liv älskade älskade du

Jag vill sätta spår hos dig.
Hjul som fastnar i lera, män behöver kämpa för att slita loss det.
Jag hörde hjärtslag i vinternatten. Vibrationerna tog hjälp av snöflingorna som dalade ner.
Liksom ekorrens tafatta språng mellan träden.
Kan vi förvandla vin till vatten?
Eller har jag av berusning inbillat mig och vattnet aldrig varit vin.
Vi kommer aldrig förstå varandra.
Allting har bara blivit en besatthet och den blir värre för varje gång jag inte är inne i stormen. 
Längst in i en tornado blåser det inte. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0