jag irriterar mig på ett ljud som inte hörs.

Det regnar ute och jag känner att hösten börjar komma.
Jag vet inte om jag orkar med en höst till efter det som var.
Vet inte om jag kommer orka en förjävlig årstid till.
Jag är förväntar mig skit från ett kort som inte lagts på bordet än.
Kommer vi sitta där igen, gråta och skrika åt den tvivlande rösten i telefonen?
Sitter vi där igen i köket, med bara oss själva som sällskap, med spritflaskan i handen?
Ska vi ta det för givet och fly över haven, ifrån våra problem? Men hinner dom ikapp?

Jag faller.
För förr eller senare faller allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0