Capitalism stole my virginity

Vi satt på parkeringen och grät ihop. Tiden var ej med oss men tårarna började frysa på våra kinder. Allt gick sönder, allt blev rester och allt blev glömt. Min skugga hade gått ikapp mig hela tiden under gatlyktorna. Stressen som bara fanns i det undermedvetna gestaltade sig som mardrömmar. Hon behövde erotik, ett vinterland i Luleå och en famn att gömma sig i då och då. Jag själv behövde ett par skor så jag blev två meter längre.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0