nånting har sin början, jag vet inte vad.

Ligger här i min säng och trotsar min trötthet och hunger. Förstår inte ens varför jag inte går och lägger mig. Egentligen så ligger jag nog bara och väntar. Väntar på nått som aldrig kommer hända. Väntar på någon som inte kommer komma. Någon som säger åt mig att sova. Den där vetskapen om att någon ligger alldeles intill och väntar ända tills man sover.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0