life looks better in spring
jag vet egentligen inte vad jag ville.
jag ville inte sova ensam, sängen blev till ett stort hav
och jag sköljdes nästan bort av alla vågor när du inte var där.
jag behövde egentligen bara hjälp att hålla huvudet över ytan så jag kunde andas.
Jag fyllde ut min säng med täcken och kuddar som kunde vara som en mur.
Dels för att jag frös. Dels för att jag behövde nånting som jag kunde gömma mig under och bakom.
När jag väl nästan fallit in i sömnen så vaknade jag till och satte mig upp i panik för rädslan av att somna.
Helst av allt skulle jag bara vilja bränna upp mina känslor.
Ta en tändsticka och slå det mot plånet och sedan var allt bara borta.
Jag förstod heller ibland inte alltid vad det var som var fel.
Jag letade i isen sprickor, i höstlövens bruna löv på marken.
Men jag hittade ingenting.
Kommentarer
Trackback
